Solen bestämde sig för att titta fram bland molnen.
Och lysa mig. I lilla ögat.
Tack.
Idag är jag enormt nöjd över mina obefintliga planer.
Jag existerar knappt. Så lite gör jag.
Jag har legat här och försökt dricka upp mitt kaffe.
I en timme. Nu är det kallt. (Detta hjälper icke.)
Min orchide´ håller dock på att dö. Och (OCH) jag funderar på
om jag kan stäcka mig så långt. Som till ett återupplivningsförsök.
(O.B.S. Uppmärksamma läsare kan någonstans i bilden notera
vad min plötsliga ljuskänslighet kommer sig utav.)
Jag kan va ett återupplivningsförsök.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar