Rusting in a lonely harbor.
Den här låten har bott i mitt huvud sen första fikarasten.
Tänkte att den kan få bo i ditt huvud en stund.
Nu blir det idolmys.
And the impression of my self machine.
The word was spoken and it was foreseen.
Now we’re too well too bothered in between.
A pic so lost on my computers screen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar