Blåser liv i bloggen. Kanske.

Snart så.

Mina planer för dagens ser ut som följande:

Tenta. Opponering. Jullov.

Det kunde ju vara värre.

Och det faktum som väger tyngst i detta fall är:
Jag har jullov i en f***ing månad.

Detta betyder att jag kan slappna av.
Och sluta tänka på teckensnitt. Kerning. Hierarkier.
Kontraster. Komplementfärger. Stringens. Ligaturer.
Fyrkantsindrag. Kontext. Satsyta och horungar.

Eller.

Är troligtvis skadad för livet.

Tystnaden som uppstår.

Ojoj. Dags för ett litet inlägg.
(Eftersom allt är roligare än tentaplugg och hemuppgifter.)

För närvarande är allt jag gör relaterat till skola.
Kul tjej.

Så varför inte skriva om nåt annat.





Lutar mig tillbaka. Och begrundar saken.

The little horrors.

Meredith Grey - These are the things we beg for.
When something really terrible happens.

The little horrors.

Coffe spilled on the table. A flood in the kitchen.

A fight that leaves you shaking with rage.


Ja. Nångång kanske man lär sig. Att leva i stunden.
Att inte bry sig om små saker.

Att leva lite mer som du gjorde.
Om ändå lite. lite. försiktigare.

En låt som är Rhodos. En dag som idag.



- The little horrors.

Would it have helped. If we would see what else was comeing.
Would we have known.

That those where the best moments of our lives.





Vila i frid.

Plåttermos.

I wish I was the evidence. I wish I was the grounds.

Min lilla hjärna får arbeta hårt dessa dagar.
Förhoppningsvis ger det nåt slags positivt resultat.

Men. Det är inget jag förutsätter.

Cogito. Ergo sum.


Eller.



I wish I was a neutron bomb. For once. I could go off.

Woop woop.

JA. Första riktiga tentan - check.

Kan inte beskriva lättnaden.
Efter denna verdervärdiga kurs.

Pusta ut. Två sekunder. Och fortsätta.
Vilken känsla ändå.







Me so happy.
Me so 1000 kilo lättare.

Wow.

Som pricken över i:et på denna fantastiska dag.
Gör jag ett litet inlägg här.

Jag vet. Helt galet.

Men jag har nu tillgång till internet.

Mitt liv blev så mycket lättare.




Tack Frank.