Ferdinand.

Jag sitter här och lyssnar på tystnaden.

Eller. Helt tyst är det inte. Men så nära man kan komma.

Jag bor nämligen inte själv. Och därför är mitt hem fyllt
med prylar. Datorer och sånt. Inget jag längre funderar så
mycket på. Om ingen påpekar det.

Men nu. När jag är själv hemma. Är det ändå inte tyst.
För prylarna surrar. Ett ständigt dovt surr.

Dessa prylar måste man vara försiktig med.
Man får t.ex. inte kalla dom vad man vill. Det går inte.
Man kan ju inte säga "datorn" när man syftar på "skärmen".
Servern törs jag knappt nämna.
Och man får absolut inte flytta på några sladdar.

Jag trivs bättre här. Vid min lilla laptop.

Känner mig lite som Ferdinand. Vill ha lugn och ro.














Och så surrar den inte lika mycket.